En ny tid...





 
En helt ovanligt vanlig måndag.
 
 
Det är bara att vänja sig, vid en ny tid. Vid att inte gå till jobbet, att inte fundera över offerter, över bekymmer som måste lösas eller mål att uppnå. Jag är hemma, på obestämt tid, fortfarande anställd, men tjänstebefriad... Känns väldigt märkligt.
 
 
Inez bygger lego här bredvid mig och jag bloggar, tänkte att bloggen ska få mer tid. För helt plötsligt så har jag lite mer tid till sådant jag tycker om, till att ta hand om mig själv och det känns som att det tillfället måste jag ta hand om.
 
 
Jag har inte landat i förändringen än, men jag jobbar på det.
 
 
Under tiden får ni följa med på hur det går, hur anpassningen till att inte gå till jobbet går och vad jag ska hitta på framöver... jag har inte en aning, men misstänker att det kommer att bli bra. Bätter än bra.
 
 

 
 
Blommorna är från fredagens tjejkväll och japp, jag älskar eucalyptus.. makalöst vacker och tillsammans med hortensia och lite andra kvistar så är den ett underbart pynt på vårt matbord.
 
De ger mig energi så fort jag ser dem & skulle det vara så att det inte räcker så finns det några få dumle med pepparkakssmak kvar i skålen precis bredvid...
 

 
 
Önskar dig en fin start på veckan!
 
Å glöm för sjutton inte att det är utmaning på onsdag igen, temat är "favorit i repris" minsann,
 kan ju gå precis hur som helst!
 

3 kommentarer:

  1. Det var minsann en stor förändring! Men jag läser mellan raderna att du inte tycker att det är helt oangenämt...? Hoppas du kan se det positiva i det hela, jag vet ju inte vad som hänt i och för sig, men det låter som om du kommer att kunna göra det. Omvandla situationen till en möjlighet!
    Stor KRAM till dig!

    SvaraRadera
  2. Ta hand om dig och försök ändå njuta lite även om det är ofrivilligt. Det kommer säkert ändå ordna sig till slut. Ha en fin kväll Kram Pernilla

    SvaraRadera
  3. Men åh så gott. Rejält sötsug här nu... Klurar på den där utmaningen ;) kram Suss

    SvaraRadera

Rart av dig att du tar dig tid o skriver en kommentar!
Det gör mig väldigt glad!