En första...






Det här är det första inlägget i Bloggutmaningen i år. En först blir också temat på utmaningen och ett tema som man kan tolka och få in precis vad man vill egentligen. En första morgonpromenad, en första fika, en första tulpan. Min tolkning blir att tända lite rökelse, det är en första gång för mig och inget jag gjort tidigare. Men det var nämligen så att jag här om dagen, fick en laddning med hållare och pinnar, av min mamma som hon och min bror köpte för många år sedan och som hon inte tänt.
 
 
Men nu brinner de här hemma och sprider avkopplande doft och påminner om en bror som älskade det lugna, mjuka och varma. Som levde i nuet och som var rädd om sig själv. Så jag tänder en pinne till och tar några minuter att minnas någon saknad och älskad.
 
Och det bästa är att jag med en gång känner mig så mycket gladare.

2 kommentarer:

  1. Kul med utmaningar! Vår första promenad på isen idag får bli mitt bidrag. Önskade bara vi tagit skridskorna istället, för det var förbaskat halt...
    Trevlig kväll! / Birgitta

    SvaraRadera
  2. Lite dålig fantasi men kunde inte låta bli den här bilden från tidigare idag! Så den skånska vinterns första vackra promenad för vår del. Men också årets första bidrag i bloggutmaning;)

    Så fint med rökelsen och dina minnen. Och att det gör dig glad och varm i hjärtat<3

    Önskar dig en fin vecka!
    Kram
    Suz

    SvaraRadera

Rart av dig att du tar dig tid o skriver en kommentar!
Det gör mig väldigt glad!