Oljud, ljus och tävling...

 

 

 

 

Just ny ligger en liten stjärna i min famn. Hon sover och jag får erkänna att det är skönt. Denna lilla tjej är på vippen att börja krypa på riktigt, det är full fart mest hela tiden och motgångar tas inte så bra.. Så en liten tupplur är vad jag önskar mig lite titta som tätt.

 

 

Jag passar på att njuta av lite ljus, doftljus och några nya små ljuslyktor, och sitter i soffan med ännu en grön nyhet - en kudde med grönt på. Funderar lite på att skaffa en riktig också... det är väl ingen hemlighet att jag har snöat in på ljus, grönt och skönt.

 

 

 

 

Jag funderar en smula på gårdagens besök på sjukhuset. Vi fick en tid för att kontrollera ett litet blåsljud som upptäcktes på Jills halvårskontroll. Ett litet oljud, blåsljud, virvelljud kalla det var ni vill. Ett litet ljud som även om det är litet, känns ganska mycket större för ett mammahjärta.

 

 

Jag kan inte säga att jag oroar mig särskilt mycket, nej det gör jag inte och besöket igår var positivt, ingen fara och inget att oroa sig för. Jill är en stark krabat, med bra EKG och syresättningen. Men så säger läkaren att det här ska så klart följas upp och ni får välja hur vi går vidare. Vill ni att vi gör ett ultraljud och tittar på hjärtat så gör vi det eller så kallar vi er på ny kontroll inom ett halvår.

 

 

Så, vad väljer du?

 

 

Njaee, det vet jag inte. Ska jag välja? Jag? Mamman som inte oroar sig, men som ändå undrar? Ska jag vänta i ett halvår, alltså tills Jill är si så där ett år?! Det känns långt bort och kanske lite väl långt bort. Men ska jag tillbaka till sjukhuset när det egentlige inte är något att oroa sig för? Nu skrattar jag en smula, för jag skrattar lite åt det här - hur i hela friden ska jag kunna välja?

 

Tror att jag sover på saken...

 

 

 

 

 

 

Jag funderar på en tävling i stället, som snart tar slut. Skynda tävla - all info hittar du på bloggens instagramkonto - @storiesbytatjanis. Good Luck! Heja Er!!

 

 

 

 

 

 

 

Så, lite ljusmys, lite oljud och lite tävling.

Blir inte det en bra onsdag så säg!

 

 



Grönt är skönt...

 

 

 

Jag fnissar lite åt mig själv, för här om dagen hade jag verkligen ett Halleluja-moment. Jag var med om något som jag knappt tror att någon annan någonsin har varit med om. Eller njaeee... men lyckan när jag fick till det var lika stor som att jag hade tagit några kliv på månen.

 

 

Vad jag hade gjort?!

 

 

Tjaa... jo jag har länge tyckt att det är lite omysigt här hemma. Särskilt i vardagsrummet, där vi visserligen sällan sitter, men i alla fall - omysigt var ordet. Så jag köpte en grön liten växt. Någon sparris-typ till grön växt som jag egentligen tycker är alldeles för spretig och dill-liknande, men som i sin gröna prakt och enkelhet har lyft ett helt rum.

 

 

 

 

Så idag tipsar jag om att skippa om-möleringen nästa gång ni saknar 'känslan' i ett rum och i stället gå direkt till blomsteraffären och köpa en krukväxt, lite snittblommor eller vad ni nu kan tänkas vilja ta med er hem :) 

 



 

 

 

Som Ernst säger - I det enkla bord det vackra.

 

 

Så här hemma njuter jag nu av en kopp te, i mitt vardagsrum, med en dillig växt och en massa ljuslyktor tända - det behövs inte mer för att skapa lite mys.

 

 

Fin start på veckan till er!!

 



Söndagsfunderingar kring trots, födelsedagskalas och Elsa-Frost-klänning...

 

 

 

F Y R A Å R I N G E N

 

 

Sitter i soffan och funderar på dagen som varit, summerar ihop det till några cykelturer, några inköp, lite pyssel, lite pynt, kalas, skratt och en massa trots. Japp, trots. Den där bestämda sorten som gör att det sparkas, viftas och fräses mest hela tiden. Minsta motgång blir en katastrof och varje orda ska höras mil från vårt hus. Det stampas i golv och det dånar DUMMA MAMMA mellan väggarna. Det tjuvnyps på lillasyster och det lyssnas inte.

 

 

Det är jobbigt.

 

 

Jag känner mig lite vilsen, mitt vanliga lugna jag har jag tappat bort och tålamodet också för den delen. Det mesta blir fel, går fel och spårar ut. Suck. Jag suckar och känner mig ledsen, funderar på vad jag måste göra annorlunda och vet det ju inners inne, inte gå in i barnets sinnesstämning, behålla lugnet, lirka mer, tålamod, tålamod, tålamod och ge uppmärksamhet på rätt sak.

 

 

Jag vet hur man gör, men lyckas inte riktigt.

 

 

Men det hänger på mig, jag måste göra rätt och så kommer den här lilla fantastiska fyraåringen att följa efter. Ett hugg av dåligt samvete känner jag allt nu när jag sitter här och skriver, hon är ju det absolut bästa jag vet. Denna bestämda, morska, glada lilla människa. Detta yrväder med järnvilja. Jag måste bara hjälpa henne lite på traven... 

 

 

...och trots trots så blev det allt en bra dag, med kompiskalas och Elsa-Frost-klänning. Med korvgrillning, paket, fika och lek. Med Majken, Vera och Wiljam. 

 

Det är jag glad för!

 

 

S Ö N D A G S K R A M

 

 

 

 



Fotoutmaning - soligt...

 

 

S O L I G T

 

 

Fotoutmaning, det var ett tag sedan men nu tänkte jag hänga på... Fröken Fotos utmaning och idag är temat Soligt. Underbar Sol och idag är det minsann sol och enligt prognosen, i tidningen idag, så ska det hålla i sig hela helgen och nästa vecka också. Jag blir alldeles lycklig. Jag njuter. För i min värld finns inte mycket härligare än dagar om hösten med strålande sol och frisk, hög luft.

 

 

Det är verkligen som balsam för själen...

 

 

 

 

Här inne njuter jag av en gladiolus från mina föräldrars trädgård och när solen skiner in genom köksfönstret och förstärker det vackra i blomman, kan jag inte annat än skratta! Man blir ju alldeles bubblig av lycka!

 

 

Så det får bli mitt bidrag till fotoutmaningen, fler bidrag hittar du här!

 

 

Idag är det minsann en riktigt bra dag, sol ute, huset städat, lista på vad som ska inhandlas skriven, Jill sover, Inez leker, jag hinner blogga och Inez är pepp på att åka och handla mat och vara på 'lekstället' (ICA's lekland) och sedan förbereda kvällens träff med vänner.

 

 

 

Fredag - YEY!

 

 

Fotovägg, liten men ack så kär...

 

 

 

 

En enkel liten fotovägg är uppe vid min sida av sängen. Inget stort och heller inget avancerat.

Jag tog bara några bilder jag hade, struntade i ram och satte upp dem med kladdi-kludd som vi kallar det här hemma, den där massan som man kan sätta upp saker på väggen utan att det fastnar för alltid och utan att det lämnar tråkiga märken på väggen.

 

 

Genast blev det lite mysigare i sovrummet.

 

 

 

 

Där ligger boken och väntar.

 

 

 

 

En vit vägg blev med tre svartvita bilder bra mycket mysigare.

 

En förändring som inte kostar en förmögenhet och som kan varieras och förändras enkelt och snabbt. Det behöver inte alltid vara mer än så.

 

 

 

 

 

 



DIY - An apple a day...

 

 

DIY - Pocketäpple!

 

 

Hösten är officiellt oinvigd nu. Pysselsäsongen har börjat.

Här hemma kokar jag te i parti och minut och njuter av att se löven visa en antydan till att ändra färg. Det är behagligt nu, både vädret och tempot, ett lugn infinner sig och alla måsten försvinner en aning. Eller så har de bara bytt skepnad, till sådant som man vill göra. Pyssla. Njuta. Koppla av.

 

 

Av en gammal pocketbok blev det i alla fall ett äpple. Hur enkelt som helst, bara rita en mall på ett havt äpple, markera i pocketboken och skär ut den. Sedan limmar du ihop boken och fixar till bladen så att äpplet blir runt och fint. Det kanske inte var helt enkelt att få exakt samma form på varje sida, men det gav äpplet lite mer karaktär och gör det ju mer verklighetstroget...

 

 

 

DIY - Pocketäpple

 

 

Så...

 

Jag startar veckan med ett litet pocketpyssel -

Ett äpple om dagen är bra för lilla magen!

 



Söndagsfunderingar...

 

 

Jag har börjat läsa en bok.

Jag köpte den här om dagen, direkt när jag såg den så slog jag till. Det var väldigt länge sedan det hände, att jag köpte en bok alltså och jag har saknat det. Det har varit för mycket omkring mig under en lång period som gjort att jag valt bort böcker, det har inte funnits tid och eller ork... Men nu har det vänt. Nu är jag där igen (för jag måste erkänna att det knappast finns något bättre än just böcker). I alla fall boken jag köpte har Alex Schulman och Sigge Eklund skrivit och den heter Tid - livet är inte kronologiskt. Eller något liknande och jag tror inte att jag kan förklara riktigt hur bra den stämmer med mina tankar just nu. Men det gör den och jag ska försöka förklara.

 

 

Jag är just vid en viss punkt i mitt liv. Jag upplever en massa saker tillsammans med mina barn, som mamma, som mig själv och tillsammans med min man, vänner och familj. En tanke som ofta dyker upp OCH som jag har en smula svårt att greppa är att när jag tänker tillbaka på när jag var liten så inser jag att min mamma (i mina minnen) är ungefär i den åldern som jag är nu. Av någon anledning har det blivit stort för mig och jag tror till och med att den insikten har fått mig att omvärdera mina minnen, eller tankar kring dem, eller något åt det hållet... 

 

Det känns komplicerat och det är lite som att jag ser mitt liv dubbelt eller kanske till och med  tredubbelt, min version som pågår just nu tillsammans med mina minnen både ur mitt perspektiv men också min mammas...?!! Det är en märklig känsla, lite svår att hantera och förklara och jag tror att den är positiv, även om den ibland känns en smula tung... och lite sorglig utan att jag egentligen förstår varför...

 

 

Men jag är nog mest glad. Det känns nog mest bra. På riktigt.

Boken, den har liksom klätt min känsla i ord - livet är inte kronologiskt.
Just precis det, är var jag tror mig uppleva just nu...



Så med lite dimmiga funderingar och en ny bok, knyter jag ihop den här helgen.
 

  



En tävling helt enkelt...

Av en slump hittade jag en affisch som jag föll pladask för, en älg i något prismaliknande print som är alldeles fantastiskt. Det händer ju titt som tätt att man hittar något som hugger tag i en, en låt, en doft eller som här ett motiv, en bild, ett stycke väggsmycke.

 

 

Nu har ni chansen att vinna ett eget print i A3 eller 50% rabatt på ett helt köp, du väljer. Jag som inte får vara med och tävla hade utan tvekan valt älgen. Tror jag. Jo det hade jag nog, kärlek vid första ögonkastet ska man inte ta lätt på...

 

 

Kika in här och se vad just du faller för :)

 

 

Tävlar gör du på instagram och du hittar tävlingen på @storiesbytatjanis och enkelt är det, inte alls kompicerat :) Good Luck!

 

 

Tävlingen startar nuuuu och pågår till sista september, det känns lagomt och bra!

 

 

Go' söndagskväll!!

 

 



Teadventskalendern 2015...

 

 

 

 

För ett år sedan, på ett ungefär, hörde jag talas om att det fanns något som hette teadventskalender. Jag var eld och lågor. Ett te för varje dag fram till julafton. Åhh, skulle jag varit hund hade svansen viftat sig själv ur led. Jag köpte i alla fall hem en kalender till mig och tänkte att det här skulle bli den bästa av bästa-ladda-inför-jul-grejen.

 

 

Det blev inte riktigt som jag hade tänkte mig.

 

 

Förra året vid den här tiden låg ett mindre världskrig och pyrde i min familj. Den var en av oss som hade det tufft, jobbigt och svårt... Det fanns inte utrymme till något annat än att se till att ta hand om oss själva. Jag hann inte njuta av min kalender och när jag ser tillbaka på den tiden nu, tror jag knappt mina egna tankar och minnen. Overkligt är ett ord som kommer upp. Det var verkligen overkligt och lika verkligt som obehagskänslan efter en mardröm, men varje dag, varje timme, varje minut. Det var en tid när det faktiskt kom att handla om att bara överleva dagen.

 

 

Här om dagen när jag rensade mitt skafferi, slängde jag resterna av en delvis tömd teadventskalender och log åt att livet går upp och ner. Att det ena stunden kan vara snudd på haveri och sedan, som nu, vara alldeles underbart.

 

 

I år har jag gett mig fanken på att njuta av min kalender.

Jag ska njuta den dubbelt upp!

 

 

 



DIY - Måla keramik a la Marocko...

 

 

Min nya hobby - måla på allt möjligt porslin här hemma. Senaste tillskottet blev den här vasen. Jag borde ha varit mer noggrann, men det får bli på nästa vas... för jag vet reda nu att det kommer att bli fler - fniss fniss. Det är ju så enkelt. Det är bara att göra lite snirklar och krumelurer och så vips så är vasen som ny... när man målat klart så ska målningen torka i cirka fyra timmar och sedan brännas i ugnen i en och en halv timme för att klara diskmaskin.

 

Sedan är det bara att hoppa på nästa projekt!!

 

 

Just nu funderar jag på egentid. Det är ett väldigt laddat ord. Jag tror nog ändå att vi alla behöver och mår bättre med en liten dos av just egentid. Men kanske inte så mycket som vi ibland kräver. Jag har kommit på att det jag i alla fall behöver är en liten stund för mig själv faktiskt varje dag, men den behöver inte vara så stor. Det kan vara en liten stund när de små sover eller när det nu kan passa. Men i alla fall så behöver jag få tänka klart mina tankar. Jag kom på här om dagen att jag behöver låta mina tankar flyga klart och utvecklas och testas och köras runt ett varv till. Jag är en grubblande typ i grunden och funderingar har jag mer än vad som antagligen är lämpligt, men om jag får en liiiiten stund varje dag då jag kan låta hjulen uppe på hjärnkontoret härja fritt, då mår jag mycket bättre.

 

 

Sedan visst, om jag kan måla lite porslin, eller äta middag med min man i lugn och ro, eller ta en joggingrunda eller träffa en bästis så är ju det underbar tid och välbehövligt också, ingen tvekan om det. Men att få tänka klart en tanke eller hundra tankar mer troligt, är det som håller mig ifrån att bli lite knasigare än jag är.

 

 

Så over and out från knasfrallan!

 

 

Porslinspennor från Panduro

 



Ny vecka...

 

 

M Å N D A G

 

 

Fixade med lite bilder och hittade de här bilderna från en dag med annat väder än det är idag. Det var Inez som ville gå på promenad när vi hämtade henne på dagis, så vi tog oss först till affären för att köpa lite fika och sedan gick vi till Borgsruinen. Ingen lång promenad, men ett alldeles lagom stort äventyr för en liten tjej...

 

 

Jag är så glad för att jag har en liten tjej som vill ut på utflykter, som vill se nya saker och som tycker om att gå promenader. För det behöver ju inte vara större än så aktiviteterna vi gör tillsammans. Vi brukar ibland ta en liten omväg från dagis för att titta på husen och ibland roar vi oss med att kolla vilka siffror som finns på husen. Idag blir det en tur till BVC för Jillis ska på kontroll och träffa läkaren, tror det blir en spruta också, men Inez har lovat att hålla handen.

 

 

 

 

...liten och liten förresten. Den här veckan fyller hon fyra. Så partyballonger är beställda, kalas är planerat till helgen och vi firar i dagarna tre. Tänk, i år blir det kalas med kompisarna från dagis också, två favoriter är bjudan; Majken och lilla Wiljam (japp han stavar så) och vi ska minsann ha en minion-tårta. Spännande. Jag håller er uppdaterade!

 

 

 

 

Nu fortsätter dagen med lite mindre roligheter, så som tvätt, men med världens bästa sällskap! Men Måndag, ny vecka och bilder från ett litet äventyr och en massa skoj planerat för veckan.

 

 

Så...

 

Happy Måndag!!

 



Söndagsfunderingar...

 

 

 

Som vanligt sitter jag framför datorn så här på kvällskvisten. Känner lugnet och låter saker o ting landa lite i mitt huvud. Tänk, det händer så mycket omkring oss, hela tiden, omvärlden, närheten, familjen, jobbet och allt annat. Inte helt enkelt att ta in allt det ibland. Så en stund vid ett stökigt köksbord och med bara en liten lampa tänd, låter jag tankar och funderingar landa.

 

 

Genom mitt huvud far för det mesta att kära någon, här är jag mitt i livet och har inte ens ordning på mina strumpor. Lite åt det hållet och samtidigt jobbar jag på för att skapa den ordning som jag vill ha och när det är klart då.. då ska jag minsann se på TV-serier, bjuda hem vänner på fika, bla bla bla. STOP. Det är absolut så jag inte får tänka. Så idag gjorde jag tvärt om. Trots att vi var mitt uppe i att bygga ihop vår nya säng, trots att garderobsinredning och vår gamla säng tog upp den mesta av den tomma ytan på övervåningen och trots att allt emballage låg i hallen och vardagsrummet bjöd vi hem våra vänner på en enkel söndagsfika. Svårare än så är det inte och visst stökigt var det, men vad spelar det egentligen för roll?!!

 

 

Det. Var. Så. Jäkla. Underbart.

Mer oreda åt folket!

 

 

e-Kram

 

 



När det inte blir riktigt som en tänkt sig...

 

 

 

Igår fick vi hem en leverans från IKEA, nämligen en ny säng. Alltså så gott jag kommer att sova - weeehooo! Det blev rätt så fullt i sovrummet, men det kändes ändå som att något saknades. Så just när leveransgubbarna lämnat så såg jag att den stora madrassen till sängen saknades. Urk. Som tur var hade de också märkt det och var redan på väg tillbaka.  På kvällen kom vi på att vi kanske skulle börja montera ihop den nya sängen... Då säger Jocke 'vi tog bara ett paket med ben, va?! Suck, jo vi hade bara ett paket, innehållande fyra ben, men vi är ju två och har alltså två madrasser vilket blir två paket med ben... Suck. Så igår bäddade vi i ordning på golvet, på mellanmadrassen (eller vad det nu heter på en kontinentalsäng...) mitt upp o ner på golvet i sovrummet.

 

 

Så idag fick Jocke och Inez ta en tur till IKEA, för att fixa ben och lite annat... de kom hem. Tyvärr med fel ben. Eller fel o fel, de var i alla fall inte lika de vi redan hade, så antingen får vi sova i olika nivåer... njaee det får nog bli ännu en natt på golvet :)

 

 

Sedan fortsatte dagen med några mindre missförstånd gällande en tvättmaskin som skulle till returpunkten och det blev så rörigt att jag inte ens orkar berätta. Hur kommer det sig att vissa dagar bara blir helt knasiga?

 

 

 

Nu så här när kvällen kommer så måste jag ändå sammanfatta dagen som en bra dag.

 

Vi har firat Lill-Jill som blir ett halvår idag (det går för fort), vi fick lite saker gjorda på vår att-göra-i-helgen-lista och vi hälsade på en morfar och en mormor som vi tycker så otroligt mycket om.

 

Dessutom har jag hittat en knasig träningsapp, ett program på 7 minuter som man kan köra lite när man känner att man har en lucka. Inte dumt, inte dumt alls och inte visste jag att man kunde blir så trött på 7 minuter :)

 

 

Men nu fortsätter denna lugna härliga lördagskväll!

 

 

KRAM

 

  



Kafe Kuriosa...

 

 

 

Det räcker med att titta på de här mindre skarpa och perfekta bilderna så blir jag varm i hjärtat. Det här fiket alltså, alldeles underbart, som en dröm eller kanske mer som en påse favoritgodis en lördagskväll...

 

 

 

 

 

Här tog vi i alla fall en fika här om dagen och jag ville ha en mindre kakbuffé eftersom det fanns såååå mycket gott! Jösses! och tro det eller ej, men de hade ett litet kakfat med blandade kakor. Hur bra?! Jag slog till och det var verkligen alldeles underbart gott!!

 

 

 

Så en mini-kakfat på Kafe Kuriosa blir mitt tips för dagen!

Gör ett besök vettja - ni kommer inte att bli besvikna!

 

e-Kram



När fika är det enda som hjälper...

LCHF kladdkaka, pepparkakssmak

 

F I K A

 

 

Idag har jag firat min älskade bror.

 

Det är hans födelsedag och även om saknaden är grym, även om det är svårt att hålla tillbaka tårar och även om jag önskar att verkligheten såg annorlunda ut, så försöker jag att verkligen fira hans födelsedag. Jag försöker göra saker som tar mig närmare honom, sådant som vi gjort tillsammans,  sådant som jag tycker om och som får mig att tänka på honom.

 

 

Så ett säkert kort är fika. Alltid fika. Vi är/var experter på fika.

Dagen började alltså med fika, avslutades med fika och däremellan har jag fikat.

 

 

...och tankarna fortsätter i mitt huvud och en historia kan jag inte släppa...

 

Det var en första april för några år sedan. Min bror fick en bra idé om ett skämt, så han skrev ett mail till samtliga kollegor på jobbet, inte bara de på kontoret han satt på utan till samtliga kontor i landet. Han la ner rätt så mycket tid och energi på sitt skämt och i brevet kunde man läsa detaljerat om hur skrivarna på kontoret hade bytts ut mot röststyrda varianter. Från och med nu skulle man helt enkelt gå fram till skrivaren, säga sitt namn och så skulle ens utskrifter/kopior komma ut. En av hans kollegor gick till skrivare, sa sitt namn och blev besviken att det inte fungerade. Min bror fick honom att säga sitt namn högre, tydlighet var a och o.

 

Många fick sig ett gott skratt, min bror blev inkallad till chefen.

Som tur var så löste det sig och är numera bara en rolig historia.

 

 

Så...

 

...en födelsedag är firad så gott det går och jag har fyllt den med Robert. 

Jag känner mig nöjd med dagen.

Det är bra nog för idag.

 

 

 

 

DIY - Bokhylla av tavellister...

 

 

DIY - Bokhylla av tavellister.

 

 

I vår familj gillar vi böcker och Inez är inget undantag. Vi läser, bläddrar och nu har även hon börjat "läsa" både för mig och för lillasyster. Så böckerna blir ständigt fler och fler och vi behövde ett nytt sätt att hålla koll på dem. Så då fixade jag en bokhylla av tavellister.

 

 

 

Sex lister gick det åt för att få bokhyllan från golv till tak och när de väl var uppe var det bara att ställa upp böcker, foton och en och annan teckning. PERFEKT! Det är klart att den här bokhyllan sväljer ju inte hur många böcker som helst, men de som inte får plats i hyllan, står i 'boklådan' vid sängen.

 

 

 

Så igår kväll när det var dags att krypa ner i sängen och läsa, kunde Inez enkelt välja bok. Hon satt  i nattlinnet och funderade, pekade och berättade vilka böcker hon ville att jag skulle plocka ner.

 

 

Nu fortsätter dagen med lite av varje, efter att ha fått sova hyfsat i natt så har jag

en massa energi att fortsätta pysslandet här hemma.

 

 

Fin onsdag önskar jag dig!



IKEA Sprutt skapar harmoni i vår hall...

 

 

 

Hyllan heter Sprutt och är från IKEA. Ingen märkvärdig möbel, men som ett skänk från ovan när det kommer till vårt hem. Hallen är en mindre katastrof för vår familj och med tanke på att höst innebär vantar och mössor och scarfs fick vi till slut tummen ur och slog till på en hallmöbel. Vi har letat länge och kraven har varit rätt så tuffa; många lådor, inte för djup, höjden och bredden måste fungera perfekt (den står nämligen där trappen från övervåningen möter hallen...) och så ska den så klart passa in i stil, till brunt marmorgolv, lite andra IKEA pryttlar, ekparkett och vara ljus och så vidare och så vidare...

 

SPRUTT IKEA, Andy Warhol, Marc by Marc Jacobs

 

...och jag ska få Jocke att se min vision. Det brukar vara den svåra nöten att knäcka att få Jocke med på banan. Han börjar ofta lite tveksamt (för säkerhets skull) och övergår sakta till att säga ok för att sedan erkänna att min ide blev riktigt bra. Ha Ha. Men nu gick vi där på IKEA och tittade egentligen på andra varor och så stod en annat skåp i Sprutt-serien framför oss och den var fin så vi fastnade. Vi nappade direkt. Vilken under känsla det är alltså.. när det blir lika bra som det är inne i mitt huvud.

 

 

 

 

Sprutt har gjort entré och det är som balsam för själen.

Ordningen är säkrad och jag är själaglad.

 

 

Å så har jag en ny väska, den gör mig också glad. Den är helt onödig egentligen, men även onödiga saker kan vara väldigt nödvändiga, som den här och nog skapar den någon form av balans i vår hall tillsammans med det vita, svarta, bruna.

 

 

Onödigt nödvändigt!

 



När liten blir stor...

 

 

 

Jag letar inspiration till barnrum och fastnar bland mina egna bilder från sommaren. De där varma dagarna känns en smula avlägsna nu men jag njuter av dem lika mycket nu som jag gjorde dagarna när de togs. Sommar, värme och tid tillsammans med mina två små.

 

 

 

 

 

 

Eller två små, en liten och en som börjar bli rätt stor och med storleken kommer så många andra saker. Bestämdhet, trots, fundersamheten och en massa andra känslor. Ikväll var hon rejält upprörd, den större alltså. Precis efter tandborstning, utbrister hon 'jag vill inte sova i  det där fula rummet med fula vita och beigea väggar. Det är inte snyggt. Och inte mysigt heller. Väggarna ska vara mörkrosa!' Eller möjkjosa som hon säger...

 

 

 

 

 

Så nu sitter jag här framför datorn och funderar på om jag kan komma undan med en mörkrosa vägg, någon mysig tapet och kanske behålla i alla fall en av de två vita väggarna. Och ett elementskydd skulle jag vilja fixa och skulle det kanske kunna vara mörkrosa som kompensation?!

 

Hur mycket förhandlingsutrymme har jag egentligen?!

 

 

Jag tror att det blir barnrumsuppdatering i helgen. Vi börjar redan i morgon med att åka och hämta en sekretär som jag slagit till på. Den är vit, så den åker väl på en omgång färg skulle jag tro, eller om de klarar sig?!

 

Vi får se...

 

 



Favoriter...

 

 

S V A L O R

 

 

Första september idag och sommaren känna avlägsen. Regnet vräker ner och moln och regn ger omgivningen ett grått intryck. Törs knappt säga det, men jag gillar det. Ljud och ljus blir annorlunda omkring mig i det här vädret och lusten att skapa, pyssla och göra saker ökar... Jag är igång sedan tidigt i morse och både praktiska och roliga saker pågår här hemma. Känns riktigt bra, skönt.

 

 

 

 

 

På sängbordet står en kvist krondill fortfarande kvar och doftar lite svagt av sensommar och bredvid ligger mina örhängen. Handgjorda i silver i form av svalor. Så fina, så enkla och som jag tycker om dem. Den här gråa tisdagen får de piffa upp mig en smula.

 

 

 

 

 

Ibland behövs det inte så mycket för att det ska bli en bra dag.

Lite regn, lite grått och ett par favoritörhängen.

 

 

Fin Tisdag till Dig!

 

 

Öhängen - Mumbai Stockholm