Igår var det mat & prat här hemma.
Med mina forna arbetskamrater Susanne och Marie satt jag och skrattada så tårarna sprutade, åt tills jag storknade och babbalde så att knappt någon annan fick en syl i vädret. Vilken kväll. Det är något smått magiskt att träffas, vi har alltid en massa saker att ventilera och ta upp och fundera på och skratta åt. Den absolut bästa terapin i världen och vi konstaderade att vi måste vara inne på vårt 7:e år med mat och prat! Sju år. Sju år av galet skrattande, babblande och kvalitetstid.
Så igår var det dax igen. Min tur att bjuda denna gången och jag hade gjort mat till ett helt kompani, med allt från gräddstuvad vitkål till cornichonger, från pepparkorv till bearnaisesås, cola, vin och efterrätt. Till den bästa vitlökssåsen alla kategorier! ...och gratinerat något som hette söt sparrisbroccoli med parmesan. Gott och konsigt, som broccoli på lång kvist... Bara det kan ju få vem som helst att skratta en bra stund. Men gott var det och kan varm rekommenderas!
Å jag skrattar fortfarande när jag tänker på att jag berättat att jag faktiskt för en herrans massa år sedan vaxade av mig skinnet i stället för håret. Helt galet! Blev som besatt av ett hårstrå och det slutade med ett gigantiskt sår/skav... Vilket galet påhitt!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Rart av dig att du tar dig tid o skriver en kommentar!
Det gör mig väldigt glad!