Mitt i all sorg, hittar jag saker att vara otroligt glad över och tacksam för. Jag hittar tillbaka till fantastiska och oslagbara minnen som ingen kan ta ifrån mig. Inte ens den här sorgens om bor i mig.
Jag kan minnas promenade på stranden där havet möter sand och mina fötter, jag kan minnas stunder när vi tillsammans satt på stranden och tog 30 bilder på oss själva, med de bredaste flinen i världshistorian, jag kan minnas solsvedan som jag varnades för och lika tydligt ropen att "PRESSA FÖR F-N! PRESSA!!! som vi kastade ur oss och sedan riktade våra näsor mot solen.
Eller när vi satt på baksidan, i eftermiddagssolen och framåt kvällskvisten tog kort på våra fötter just där o då. Jag gjorde det samma här om veckan men där mina fötter har sällskap av min mors och min systers fötter. Det är ett nytt minne, som bygger på ett gammalt och som nu ger energi åt dem båda.
Just nu fokuserar jag på tiden som var, för att ta in alla minnen och för att en stund minnas skratt och leenden som värmer mitt hjärta.
Det känns bra att ha de där minnena och att ha möjligheten att titta tillbaka...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Rart av dig att du tar dig tid o skriver en kommentar!
Det gör mig väldigt glad!