Darins låt spelar på mobilen. Den ligger alldeles bredvid datorn. Jag lyssnar, sjunger med, tänker och tar mig in i det något mörkare inom mig. Min sorg. Jag tar mig till minnen som är avlägsna. Lika avlägsna som om de kommer från ett helt annat liv. Från en tid som glidit mig ur händerna, som försvann mot min vilja. Livet när det var på riktigt, när en bror bodde på andra sidan Atlanten, när jag på min födelesedag fick samtal om flygplatser som skulle köpas, när mailen dök upp titt som tätt med kloka ord och värme och när jag visste att han fanns där borta, där borta i värmen bland palmer, sandstränder och vägar med lika många filer som min ena hand har fingrar.
Jag har insett att det inte alltid är enkelt att sörja, att sorgen inte alltid finns där, att den går att trycka undan och glömma. Det är nog vad jag gör mest hela tiden, jag förtränger det. Den tillhör inte mig, är inte en del av mig och jag vet att det är det absolut dummaste jag kan göra. Jag vet det, men jag kan inte hantera det på något annat vis...
Men ikväll plockar jag fram den.
Jag har en bror som inte finns längre
och i mina tankar funderar jag på om jag fortfarande är en lillasyster?
Åh...Du är fortfarande en lillasyster! Det kommer du alltid att vara.
SvaraRaderaTänk inte att det är det dummaste man kan göra.
För så är det inte. Du gör det du kan i stunden,
Sorg är inte lätt. Det är bland det svåraste som finns att hantera.
Man får ta det när den kommer.
Stor kram Hannis
Ibland orkar man inte, man bara måste lägga sorgen åt sidan och låta annat ta över.
SvaraRaderaDet finns inga rätt och inga fel, varje människa har sitt eget sätt att hantera det som
är svårt, men att stänga dörren helt till det svåra, tror jag kan få allt att brista en dag när
man minst anar det.
Man får släppa fram lite i taget när man orkar och kan. En dag så känner man att man
vilar i sorgen på ett annat sätt. Det blir lättare och varmare och de fina minnena lyser i
mörkret, även om tomheten och saknaden alltid finns kvar.
Klart att du fortfarande är en lillasyster och han fortfarande är din storebror!
I ditt hjärta finns han för alltid!
Styrkekramar M.E
Så fint du skriver! Det klart att du är en lillasyster, för alltid en lillasyster, ni är inte på samma plats bara. Sorg är en knepig känsla och vi tar den efterhand som vi orkar och har möjlighet. Den yttrar sig precis som du skriver på så många olika sätt.
SvaraRaderaLåten är så fin, den berör lite extra på något sätt.
Fin dag till dig!
Varma kramar Pia