F E M Ö R E S B R O N
Min plan var att gå till Färjargården Café och ta en fika. I mitt vuxna sinne hade jag tänkt mig en promenad raka vägen, om en den trevliga vägen längs med vattnet, till caféet och sedan en stund i solen med fika, prat och skratt. Barn tänker INTE på det viset, inte alls.
Utan snarare, ok vi tar en promenad. Nu är jag trött och då vill jag att du bär mig en stund. Sedan vill jag ner igen för att vilja bli buren igen och för att sedan hoppa ner och titta på en nyckelpiga som kan vara död. En stund därefter kommer en brant trappa som leder ner till promenadstråket och den vägen ska vi ju så klart ta. Ner med mig och Inez och barnvagn. Nu är jag rejält varm. Sedan ner under ett träd och kolla in alla blommor (en Hägg, så rätt så många) och sedan målet (inte mitt mål då alltså...) med promenaden - FEMÖRESBRON - där skulle vi vara en stund. Springa fram och tillbaka, hoppa, hoppa på ett ben, sitta ner, ligga ner och titta på vattnet. Och sedan allt ihop en gång till...
Så vi hängde här ett tag.
Vid en gammal bro och gjorde det vi vuxna sällan gör, fångar ögonblicket. Jag tog mig tid att göra allt man kunde vid denna bro och jag fick en glad om än trött treåring med mig till fiket. Men inte i närheten av så trött att hon ville sitta still en längre stund, nej alldeles lagom trött för att vila upp sig på tre minuter och sedan vara redo att leka Kurragömma.
Det var en fin dag idag och jag planerar en liknande i morgon.
Kanske skulle gå på museum...
Visst så är barn. Men det låter ändå som en dag med mycket kvalitetstid. Ha en fin dag Kram Pernilla
SvaraRaderaVilken underbar dag! Tänk om vi vuxna kunde vara lite mer som de ;) Att njuta av de små sakerna och vara i nuet. Du beskriver så härligt ert häng vid bron �� Tänk vilken lycka för henne att du ville göra det med henne.
SvaraRaderaFin dag till dig!
Kram Pia
Så härligt det låter. Ibland önskar jag att jag vore mer sådan, fångade dagen istället för att ha fokus fäst på målet. Låter så härligt.
SvaraRaderaEn fin dag önskar jag er.
Kram
Annie