Fotovägg, liten men ack så kär...


 
 
 
 
En enkel liten fotovägg är uppe vid min sida av sängen. Inget stort och heller inget avancerat.
Jag tog bara några bilder jag hade, struntade i ram och satte upp dem med kladdi-kludd som vi kallar det här hemma, den där massan som man kan sätta upp saker på väggen utan att det fastnar för alltid och utan att det lämnar tråkiga märken på väggen.
 
 
Genast blev det lite mysigare i sovrummet.
 
 

 
 
Där ligger boken och väntar.
 

 
 
 
En vit vägg blev med tre svartvita bilder bra mycket mysigare.
 
En förändring som inte kostar en förmögenhet och som kan varieras och förändras enkelt och snabbt. Det behöver inte alltid vara mer än så.
 
 
 
 
 
 


DIY - An apple a day...


 
 
DIY - Pocketäpple!
 
 
Hösten är officiellt oinvigd nu. Pysselsäsongen har börjat.
Här hemma kokar jag te i parti och minut och njuter av att se löven visa en antydan till att ändra färg. Det är behagligt nu, både vädret och tempot, ett lugn infinner sig och alla måsten försvinner en aning. Eller så har de bara bytt skepnad, till sådant som man vill göra. Pyssla. Njuta. Koppla av.
 
 
Av en gammal pocketbok blev det i alla fall ett äpple. Hur enkelt som helst, bara rita en mall på ett havt äpple, markera i pocketboken och skär ut den. Sedan limmar du ihop boken och fixar till bladen så att äpplet blir runt och fint. Det kanske inte var helt enkelt att få exakt samma form på varje sida, men det gav äpplet lite mer karaktär och gör det ju mer verklighetstroget...
 
 
 
DIY - Pocketäpple
 
 
Så...
 
Jag startar veckan med ett litet pocketpyssel -
Ett äpple om dagen är bra för lilla magen!
 


Söndagsfunderingar...


 



 
Jag har börjat läsa en bok.

Jag köpte den här om dagen, direkt när jag såg den så slog jag till. Det var väldigt länge sedan det hände, att jag köpte en bok alltså och jag har saknat det. Det har varit för mycket omkring mig under en lång period som gjort att jag valt bort böcker, det har inte funnits tid och eller ork... Men nu har det vänt. Nu är jag där igen (för jag måste erkänna att det knappast finns något bättre än just böcker). I alla fall boken jag köpte har Alex Schulman och Sigge Eklund skrivit och den heter Tid - livet är inte kronologiskt. Eller något liknande och jag tror inte att jag kan förklara riktigt hur bra den stämmer med mina tankar just nu. Men det gör den och jag ska försöka förklara.
 
 
Jag är just vid en viss punkt i mitt liv. Jag upplever en massa saker tillsammans med mina barn, som mamma, som mig själv och tillsammans med min man, vänner och familj. En tanke som ofta dyker upp OCH som jag har en smula svårt att greppa är att när jag tänker tillbaka på när jag var liten så inser jag att min mamma (i mina minnen) är ungefär i den åldern som jag är nu. Av någon anledning har det blivit stort för mig och jag tror till och med att den insikten har fått mig att omvärdera mina minnen, eller tankar kring dem, eller något åt det hållet... 
 
Det känns komplicerat och det är lite som att jag ser mitt liv dubbelt eller kanske till och med  tredubbelt, min version som pågår just nu tillsammans med mina minnen både ur mitt perspektiv men också min mammas...?!! Det är en märklig känsla, lite svår att hantera och förklara och jag tror att den är positiv, även om den ibland känns en smula tung... och lite sorglig utan att jag egentligen förstår varför...
 
 
Men jag är nog mest glad. Det känns nog mest bra. På riktigt.

Boken, den har liksom klätt min känsla i ord - livet är inte kronologiskt.
Just precis det, är var jag tror mig uppleva just nu...



Så med lite dimmiga funderingar och en ny bok, knyter jag ihop den här helgen.
 
  


En tävling helt enkelt...





Av en slump hittade jag en affisch som jag föll pladask för, en älg i något prismaliknande print som är alldeles fantastiskt. Det händer ju titt som tätt att man hittar något som hugger tag i en, en låt, en doft eller som här ett motiv, en bild, ett stycke väggsmycke.
 
 
Nu har ni chansen att vinna ett eget print i A3 eller 50% rabatt på ett helt köp, du väljer. Jag som inte får vara med och tävla hade utan tvekan valt älgen. Tror jag. Jo det hade jag nog, kärlek vid första ögonkastet ska man inte ta lätt på...
 
 
Kika in här och se vad just du faller för :)
 
 
Tävlar gör du på instagram och du hittar tävlingen på @storiesbytatjanis och enkelt är det, inte alls kompicerat :) Good Luck!
 
 
Tävlingen startar nuuuu och pågår till sista september, det känns lagomt och bra!
 
 
Go' söndagskväll!!
 
 


Teadventskalendern 2015...


 
 
 
 
För ett år sedan, på ett ungefär, hörde jag talas om att det fanns något som hette teadventskalender. Jag var eld och lågor. Ett te för varje dag fram till julafton. Åhh, skulle jag varit hund hade svansen viftat sig själv ur led. Jag köpte i alla fall hem en kalender till mig och tänkte att det här skulle bli den bästa av bästa-ladda-inför-jul-grejen.
 
 
Det blev inte riktigt som jag hade tänkte mig.
 
 
Förra året vid den här tiden låg ett mindre världskrig och pyrde i min familj. Den var en av oss som hade det tufft, jobbigt och svårt... Det fanns inte utrymme till något annat än att se till att ta hand om oss själva. Jag hann inte njuta av min kalender och när jag ser tillbaka på den tiden nu, tror jag knappt mina egna tankar och minnen. Overkligt är ett ord som kommer upp. Det var verkligen overkligt och lika verkligt som obehagskänslan efter en mardröm, men varje dag, varje timme, varje minut. Det var en tid när det faktiskt kom att handla om att bara överleva dagen.
 
 
Här om dagen när jag rensade mitt skafferi, slängde jag resterna av en delvis tömd teadventskalender och log åt att livet går upp och ner. Att det ena stunden kan vara snudd på haveri och sedan, som nu, vara alldeles underbart.
 
 
I år har jag gett mig fanken på att njuta av min kalender.
Jag ska njuta den dubbelt upp!
 
 
 


DIY - Måla keramik a la Marocko...


 
 
Min nya hobby - måla på allt möjligt porslin här hemma. Senaste tillskottet blev den här vasen. Jag borde ha varit mer noggrann, men det får bli på nästa vas... för jag vet reda nu att det kommer att bli fler - fniss fniss. Det är ju så enkelt. Det är bara att göra lite snirklar och krumelurer och så vips så är vasen som ny... när man målat klart så ska målningen torka i cirka fyra timmar och sedan brännas i ugnen i en och en halv timme för att klara diskmaskin.
 
Sedan är det bara att hoppa på nästa projekt!!
 
 
Just nu funderar jag på egentid. Det är ett väldigt laddat ord. Jag tror nog ändå att vi alla behöver och mår bättre med en liten dos av just egentid. Men kanske inte så mycket som vi ibland kräver. Jag har kommit på att det jag i alla fall behöver är en liten stund för mig själv faktiskt varje dag, men den behöver inte vara så stor. Det kan vara en liten stund när de små sover eller när det nu kan passa. Men i alla fall så behöver jag få tänka klart mina tankar. Jag kom på här om dagen att jag behöver låta mina tankar flyga klart och utvecklas och testas och köras runt ett varv till. Jag är en grubblande typ i grunden och funderingar har jag mer än vad som antagligen är lämpligt, men om jag får en liiiiten stund varje dag då jag kan låta hjulen uppe på hjärnkontoret härja fritt, då mår jag mycket bättre.
 
 
Sedan visst, om jag kan måla lite porslin, eller äta middag med min man i lugn och ro, eller ta en joggingrunda eller träffa en bästis så är ju det underbar tid och välbehövligt också, ingen tvekan om det. Men att få tänka klart en tanke eller hundra tankar mer troligt, är det som håller mig ifrån att bli lite knasigare än jag är.
 
 
Så over and out från knasfrallan!
 
 
Porslinspennor från Panduro
 


Ny vecka...


 
 
M Å N D A G
 
 
Fixade med lite bilder och hittade de här bilderna från en dag med annat väder än det är idag. Det var Inez som ville gå på promenad när vi hämtade henne på dagis, så vi tog oss först till affären för att köpa lite fika och sedan gick vi till Borgsruinen. Ingen lång promenad, men ett alldeles lagom stort äventyr för en liten tjej...
 
 
Jag är så glad för att jag har en liten tjej som vill ut på utflykter, som vill se nya saker och som tycker om att gå promenader. För det behöver ju inte vara större än så aktiviteterna vi gör tillsammans. Vi brukar ibland ta en liten omväg från dagis för att titta på husen och ibland roar vi oss med att kolla vilka siffror som finns på husen. Idag blir det en tur till BVC för Jillis ska på kontroll och träffa läkaren, tror det blir en spruta också, men Inez har lovat att hålla handen.
 
 

 
 
...liten och liten förresten. Den här veckan fyller hon fyra. Så partyballonger är beställda, kalas är planerat till helgen och vi firar i dagarna tre. Tänk, i år blir det kalas med kompisarna från dagis också, två favoriter är bjudan; Majken och lilla Wiljam (japp han stavar så) och vi ska minsann ha en minion-tårta. Spännande. Jag håller er uppdaterade!

 
 

 
 
Nu fortsätter dagen med lite mindre roligheter, så som tvätt, men med världens bästa sällskap! Men Måndag, ny vecka och bilder från ett litet äventyr och en massa skoj planerat för veckan.
 
 
Så...
 
Happy Måndag!!
 


Söndagsfunderingar...


 
 
 
Som vanligt sitter jag framför datorn så här på kvällskvisten. Känner lugnet och låter saker o ting landa lite i mitt huvud. Tänk, det händer så mycket omkring oss, hela tiden, omvärlden, närheten, familjen, jobbet och allt annat. Inte helt enkelt att ta in allt det ibland. Så en stund vid ett stökigt köksbord och med bara en liten lampa tänd, låter jag tankar och funderingar landa.
 
 
Genom mitt huvud far för det mesta att kära någon, här är jag mitt i livet och har inte ens ordning på mina strumpor. Lite åt det hållet och samtidigt jobbar jag på för att skapa den ordning som jag vill ha och när det är klart då.. då ska jag minsann se på TV-serier, bjuda hem vänner på fika, bla bla bla. STOP. Det är absolut så jag inte får tänka. Så idag gjorde jag tvärt om. Trots att vi var mitt uppe i att bygga ihop vår nya säng, trots att garderobsinredning och vår gamla säng tog upp den mesta av den tomma ytan på övervåningen och trots att allt emballage låg i hallen och vardagsrummet bjöd vi hem våra vänner på en enkel söndagsfika. Svårare än så är det inte och visst stökigt var det, men vad spelar det egentligen för roll?!!
 
 
Det. Var. Så. Jäkla. Underbart.
Mer oreda åt folket!
 
 
e-Kram
 
 


När det inte blir riktigt som en tänkt sig...


 
 
 
Igår fick vi hem en leverans från IKEA, nämligen en ny säng. Alltså så gott jag kommer att sova - weeehooo! Det blev rätt så fullt i sovrummet, men det kändes ändå som att något saknades. Så just när leveransgubbarna lämnat så såg jag att den stora madrassen till sängen saknades. Urk. Som tur var hade de också märkt det och var redan på väg tillbaka.  På kvällen kom vi på att vi kanske skulle börja montera ihop den nya sängen... Då säger Jocke 'vi tog bara ett paket med ben, va?! Suck, jo vi hade bara ett paket, innehållande fyra ben, men vi är ju två och har alltså två madrasser vilket blir två paket med ben... Suck. Så igår bäddade vi i ordning på golvet, på mellanmadrassen (eller vad det nu heter på en kontinentalsäng...) mitt upp o ner på golvet i sovrummet.



 
 
Så idag fick Jocke och Inez ta en tur till IKEA, för att fixa ben och lite annat... de kom hem. Tyvärr med fel ben. Eller fel o fel, de var i alla fall inte lika de vi redan hade, så antingen får vi sova i olika nivåer... njaee det får nog bli ännu en natt på golvet :)
 
 
Sedan fortsatte dagen med några mindre missförstånd gällande en tvättmaskin som skulle till returpunkten och det blev så rörigt att jag inte ens orkar berätta. Hur kommer det sig att vissa dagar bara blir helt knasiga?
 

 
 
Nu så här när kvällen kommer så måste jag ändå sammanfatta dagen som en bra dag.
 
Vi har firat Lill-Jill som blir ett halvår idag (det går för fort), vi fick lite saker gjorda på vår att-göra-i-helgen-lista och vi hälsade på en morfar och en mormor som vi tycker så otroligt mycket om.
 
Dessutom har jag hittat en knasig träningsapp, ett program på 7 minuter som man kan köra lite när man känner att man har en lucka. Inte dumt, inte dumt alls och inte visste jag att man kunde blir så trött på 7 minuter :)
 
 
Men nu fortsätter denna lugna härliga lördagskväll!
 
 
KRAM
 
  


Kafe Kuriosa...


 
 
 
Det räcker med att titta på de här mindre skarpa och perfekta bilderna så blir jag varm i hjärtat. Det här fiket alltså, alldeles underbart, som en dröm eller kanske mer som en påse favoritgodis en lördagskväll...
 
 

 
 
 
Här tog vi i alla fall en fika här om dagen och jag ville ha en mindre kakbuffé eftersom det fanns såååå mycket gott! Jösses! och tro det eller ej, men de hade ett litet kakfat med blandade kakor. Hur bra?! Jag slog till och det var verkligen alldeles underbart gott!!
 

 
 
Så en mini-kakfat på Kafe Kuriosa blir mitt tips för dagen!
Gör ett besök vettja - ni kommer inte att bli besvikna!
 
e-Kram


När fika är det enda som hjälper...

LCHF kladdkaka, pepparkakssmak
 
F I K A
 
 
Idag har jag firat min älskade bror.
 
Det är hans födelsedag och även om saknaden är grym, även om det är svårt att hålla tillbaka tårar och även om jag önskar att verkligheten såg annorlunda ut, så försöker jag att verkligen fira hans födelsedag. Jag försöker göra saker som tar mig närmare honom, sådant som vi gjort tillsammans,  sådant som jag tycker om och som får mig att tänka på honom.
 
 
Så ett säkert kort är fika. Alltid fika. Vi är/var experter på fika.
Dagen började alltså med fika, avslutades med fika och däremellan har jag fikat.
 
 
...och tankarna fortsätter i mitt huvud och en historia kan jag inte släppa...
 
Det var en första april för några år sedan. Min bror fick en bra idé om ett skämt, så han skrev ett mail till samtliga kollegor på jobbet, inte bara de på kontoret han satt på utan till samtliga kontor i landet. Han la ner rätt så mycket tid och energi på sitt skämt och i brevet kunde man läsa detaljerat om hur skrivarna på kontoret hade bytts ut mot röststyrda varianter. Från och med nu skulle man helt enkelt gå fram till skrivaren, säga sitt namn och så skulle ens utskrifter/kopior komma ut. En av hans kollegor gick till skrivare, sa sitt namn och blev besviken att det inte fungerade. Min bror fick honom att säga sitt namn högre, tydlighet var a och o.
 
Många fick sig ett gott skratt, min bror blev inkallad till chefen.
Som tur var så löste det sig och är numera bara en rolig historia.
 
 
Så...
 
...en födelsedag är firad så gott det går och jag har fyllt den med Robert. 
Jag känner mig nöjd med dagen.
Det är bra nog för idag.
 
 
 
 

DIY - Bokhylla av tavellister...

 

 
DIY - Bokhylla av tavellister.
 
 
I vår familj gillar vi böcker och Inez är inget undantag. Vi läser, bläddrar och nu har även hon börjat "läsa" både för mig och för lillasyster. Så böckerna blir ständigt fler och fler och vi behövde ett nytt sätt att hålla koll på dem. Så då fixade jag en bokhylla av tavellister.
 

 
 
Sex lister gick det åt för att få bokhyllan från golv till tak och när de väl var uppe var det bara att ställa upp böcker, foton och en och annan teckning. PERFEKT! Det är klart att den här bokhyllan sväljer ju inte hur många böcker som helst, men de som inte får plats i hyllan, står i 'boklådan' vid sängen.
 

 
 
Så igår kväll när det var dags att krypa ner i sängen och läsa, kunde Inez enkelt välja bok. Hon satt  i nattlinnet och funderade, pekade och berättade vilka böcker hon ville att jag skulle plocka ner.
 
 
Nu fortsätter dagen med lite av varje, efter att ha fått sova hyfsat i natt så har jag
en massa energi att fortsätta pysslandet här hemma.
 
 
Fin onsdag önskar jag dig!


IKEA Sprutt skapar harmoni i vår hall...


 
 
 
Hyllan heter Sprutt och är från IKEA. Ingen märkvärdig möbel, men som ett skänk från ovan när det kommer till vårt hem. Hallen är en mindre katastrof för vår familj och med tanke på att höst innebär vantar och mössor och scarfs fick vi till slut tummen ur och slog till på en hallmöbel. Vi har letat länge och kraven har varit rätt så tuffa; många lådor, inte för djup, höjden och bredden måste fungera perfekt (den står nämligen där trappen från övervåningen möter hallen...) och så ska den så klart passa in i stil, till brunt marmorgolv, lite andra IKEA pryttlar, ekparkett och vara ljus och så vidare och så vidare...
 

SPRUTT IKEA, Andy Warhol, Marc by Marc Jacobs
 
...och jag ska få Jocke att se min vision. Det brukar vara den svåra nöten att knäcka att få Jocke med på banan. Han börjar ofta lite tveksamt (för säkerhets skull) och övergår sakta till att säga ok för att sedan erkänna att min ide blev riktigt bra. Ha Ha. Men nu gick vi där på IKEA och tittade egentligen på andra varor och så stod en annat skåp i Sprutt-serien framför oss och den var fin så vi fastnade. Vi nappade direkt. Vilken under känsla det är alltså.. när det blir lika bra som det är inne i mitt huvud.
 


 
 
 
Sprutt har gjort entré och det är som balsam för själen.
Ordningen är säkrad och jag är själaglad.
 
 
Å så har jag en ny väska, den gör mig också glad. Den är helt onödig egentligen, men även onödiga saker kan vara väldigt nödvändiga, som den här och nog skapar den någon form av balans i vår hall tillsammans med det vita, svarta, bruna.
 
 
Onödigt nödvändigt!
 


När liten blir stor...


 
 
 
Jag letar inspiration till barnrum och fastnar bland mina egna bilder från sommaren. De där varma dagarna känns en smula avlägsna nu men jag njuter av dem lika mycket nu som jag gjorde dagarna när de togs. Sommar, värme och tid tillsammans med mina två små.
 
 
 

 
 
 
Eller två små, en liten och en som börjar bli rätt stor och med storleken kommer så många andra saker. Bestämdhet, trots, fundersamheten och en massa andra känslor. Ikväll var hon rejält upprörd, den större alltså. Precis efter tandborstning, utbrister hon 'jag vill inte sova i  det där fula rummet med fula vita och beigea väggar. Det är inte snyggt. Och inte mysigt heller. Väggarna ska vara mörkrosa!' Eller möjkjosa som hon säger...
 
 

 
 
 
Så nu sitter jag här framför datorn och funderar på om jag kan komma undan med en mörkrosa vägg, någon mysig tapet och kanske behålla i alla fall en av de två vita väggarna. Och ett elementskydd skulle jag vilja fixa och skulle det kanske kunna vara mörkrosa som kompensation?!
 
Hur mycket förhandlingsutrymme har jag egentligen?!
 
 
Jag tror att det blir barnrumsuppdatering i helgen. Vi börjar redan i morgon med att åka och hämta en sekretär som jag slagit till på. Den är vit, så den åker väl på en omgång färg skulle jag tro, eller om de klarar sig?!
 
Vi får se...
 
 


Favoriter...


 
 
S V A L O R
 
 
Första september idag och sommaren känna avlägsen. Regnet vräker ner och moln och regn ger omgivningen ett grått intryck. Törs knappt säga det, men jag gillar det. Ljud och ljus blir annorlunda omkring mig i det här vädret och lusten att skapa, pyssla och göra saker ökar... Jag är igång sedan tidigt i morse och både praktiska och roliga saker pågår här hemma. Känns riktigt bra, skönt.
 
 
 
 
 
På sängbordet står en kvist krondill fortfarande kvar och doftar lite svagt av sensommar och bredvid ligger mina örhängen. Handgjorda i silver i form av svalor. Så fina, så enkla och som jag tycker om dem. Den här gråa tisdagen får de piffa upp mig en smula.
 
 

 
 
 
Ibland behövs det inte så mycket för att det ska bli en bra dag.
Lite regn, lite grått och ett par favoritörhängen.
 
 
Fin Tisdag till Dig!
 
 
Öhängen - Mumbai Stockholm

 


DIY - Måla porsling a la Tine K...


 
 
 
Jag har hittat en ny hobby, eller det kanske är mer rätt att kalla det för en besatthet!
 
Det började med att jag köpte en penna på Panduro och vips hade jag möjligheten att pimpa mitt lite trötta vita porslin. Jag får erkänna att jag på första försöket inte lyckades riktigt så bra som jag tänkt, men det torkade jag bort med en trasa och så kunde jag börja om. Bara en sådan sak, att har en felmarginal - underbart! 
 

 
 
 
Det blir inte helt perfekt...
 
 
 
 
 
... men såhär trötta var skålarna innan jag gick loss och simsalabim så fick jag nästan helt nya skålar. Med bara en penna och lite snirklande och prickande. Frågan är om jag någonsin kommer att sluta... för pennorna finns ju i alla tänkbara färger och fungerar på både glas och porslin.
 


 
 
 
Så voilà - mitt eget DIY a al Tine K.
 

 


Walk-in-closet...


 
Walk in closet bakom sänggaveln...
 
 
S O V R U M
 
 
Det är färdigbyggt i sovrummet nu. Snudd på i alla fall. Det är så klart lite inredning som skall upp på väggarna där bakom sängen, men det hindrar mig inte från att piffa till det. Äntligen måste jag säga. Jösses, vi har levt i en kappsäck, eller sopsäck, känns det som och nu har jag äntligen fått piffa kuddar och fluffa täcken. Har till och med unnat oss nya sängkläder i finaste linne...
 
 
 


 
Att göra en liten walk-in bakom sänggaveln i vårt sovrum är antagligen lite av det smartaste vi gjort. Vi har tidigare haft ett onödigt stort sovrum, svårmöblerat och tråkigt, så nu är det lagomt och med var sin walk-in. Underbart.




 
Linnelakan, fluff och lite blomster. Sovrummet har fått ett uppsving och jag törs knappt tänka på hur bra det kommer att bli när förvaringen är ordnad. Men en sak i taget, nu njuter jag av ett fluffat sovrum - garderoberna får vänta.


Psst... Ni har väl inte missat att bloggen fått ett eget instagramkonto?!
@storiesbytatjanis




Kvällspromenad...



 
 
 
K V Ä L L S P R O M EN A D
 
 
Den här sommaren har jag varit alldeles för lat. På riktigt. Det är knappt att jag gått en promenad om jag ska vara riktigt ärlig. Eller promenad visst, men en hederlig Power walk har det inte blitt.
 
Men plötsligt händer det.
 
 
Ikväll la jag Jill i vagnen och tog en rask promenad. Så otroligt skönt, välbehövligt och bra. Och vilken kväll det var, alldeles alldeles underbar.
 

 
 
Nästan en timme promenerade jag omkring och lovade mig själv att det här ska jag göra om, kanske redan i morgon. Vem vet. Ikväll blev jag påmind om hur viktigt det är med motion, frisk luft och tid att rensa huvudet och känslan i kropp och knopp efter en liten runda är obeskrivlig och beroendeframkallande :)
 

 
 
I morgon är vardagen tillbaka på riktigt, vilket innebär att Jill och jag är ensamma ett par timmar på förmiddagen. Känns lite konstigt att Inez ska på dagis och inte ska hänga med oss, men jag har en känsla av att det kommer vara en win-win för oss båda.
 
 
...och idag har bloggen fått ett eget instagramkonto, jojo @storiesbytatjanis!
 
 
e-Kram 


En fjäril, eller två, eller tre...


 
 
 
Vi såg något alldeles fantastiskt här om dagen.
 
 
På promenad runt Strömmen hittade vi en alldeles underbar buske. Alldeles precis bredvid promenadvägen fanns den, men jag kan inte minnas att jag någonsin sett den... Nu är det ju inte så att jag kan alla buskar utan och innan på vår lilla promenadväg, men den här var ju en hel upplevelse. Inte nog med att den spred en underbar doft, den var full av rosa-lila blommor, lite liknande Syrén men med mindre blommor och längre klasar och på varje klase med blommor satt minst en fjäril men på de flesta satt det flera... Alla fjärilar av samma sort, Påfågelöga.
 
 
Det var verkligen helt magiskt!
 

 
 
 
Så vi stod där länge och beundrade blommor och fjärilar, började räkna dem men insåg efter en liten stund att det var inte så noga, det var fint. Vi nöjde oss med det.
 
 
 
 
 
 
Tänk att en buske kan bli så mycket mer än bara en buske...
doft, blommor och fjärilar, något att längta tillbaka till,
ett minne som vi sent kommer glömma.
 
 


Foton, foton, foton...


 
 
 
Ä N T L I G E N
 
 
Jo nu har jag minsann framkallat lite bilder, fått hem dem och hunnit både ge bort och sätta upp några av dem. Nästa steg blir att sätta in bilder i album. Min bästa vän är hur duktig som helst med album och varje gång hon berättar att hon fått hem och satt in nya bilder i barnens album så tänker jag att nu, nu ska jag minsann sätta fart... och nu har jag gjort det. Tro de eller ej men den största beställningen av bilder någonsin är på väg till mig och jag längtar mig galen efter att få börja pyssla igen.
 



 
I Jills rum hänger en mobil som nu är fylld av några bilder i retroformat.
 
Finfint tycker jag!
 
 
 
Hur gör förresten alla ni andra med era bilder? Framkallar ni? Klipper o klistrar in i album? Beställer färdiga album eller samlar på hög? Nu för tiden blir det så mycket bilder och jag är lite dålig på att rensa (även om jag nu mer är bättre på det...) så ibland kommer jag på mig med att sakna de gamla filmrullarna :) 



 
 
 
Nu har visst sommaren kommit tillbaka och då är det bäst att passa på att njuta av den - så nu tar jag mina tjejer på en promenad och gör ett stopp på Färjargården för fika och lunch.
 
 
Det blir en bra dag det här också!!
 


En sommardag...


 
 
V Ä R M E
 
 
Sommaren kom tillbaka, jag är tillbaka och jag hoppas att vi båda är här för att stanna. Det har varit semester och det har och är så underbart att datorn liksom också fått semester. Skönt vill jag lova.
 
 
Skönt har det också varit idag. Alldeles underbart varmt och regnfritt, så det blev en dag i solen, vid sjön och utan dopp för mig del. Men Inez badade som vanligt. Hon var redo redan när hon slog upp ögonen i morse Mamma, du får gå upp nu - det är sommar ute!!
 
 



Så vi styrde bilden mot mormor och morfar och deras trädgård, där det finns så mycket blommor, så mycket vackert och där det doftar så gott. Till och med dill finns i rabatten och det doftar ljuvligt och blir så fint i buketter... Passar ju till kräftor också, men några sådana har jag inte provat än i år... 


 
 
Vi gick vägen ner till sjön, gick över järnvägsövergången, den lilla grusstigen bort till badplatsen där det finns en hoppsten en bit ut från stranden... Samma väg som jag gått så många gånger, men som jag nu går tillsammans med min dotter, det är en märkligt och på samma gång underbar känsla det där, att få ta med sig sitt barn på sådant som jag själv gjort som liten. Som blivit fina minnen för mig och som jag nu hoppas ska bli fina minnen för dem...
 
 
Sommaren, värmen, minnen.
En fin dag - kort och gott!