#minne...


 
 
 
M I N N E
 
 
Julen, den skapar en hel del minnen. ¨För många på gott och ont.
 
 
Det vi gör för oss själva och andra blir till minnen för flera. Det är lite kul att tänka på, att det jag gör mot någon annan kan bli ett finfint minne för den personen och andra som är med vid tillfället. Det kan bli ett minne för flera att ta med sig en lång, lång tid framöver, kanske rent av resten av ens liv. Stort och fint, på en och samma gång. Så nu tänker jag dela något som hänt för inte alls länge sedan och som är ett av mina favoritminnen. Det kommer det nog att vara många, många år framöver.
 
 
Så här är det. Jag lever med min man som har haft ett liv före mig. Med fru och barn och svärföräldrar och så vidare. Det kom liksom med på köpet och det visste jag så klart om. Men det är inte alltid helt enkelt och jag kan lova er att det har gått både upp och ner och fram och tillbaka. Det är ju som relationer, särskilt med dem som man inte själv väljer, de skaver en smula och är inte alltid så enkla att hantera. Sedan känns det ibland som att vi i vår värld, inte ska ha en bra relation med ex, att det inte är så det är uppbyggt utan det ska skava... men vem vill egentligen det?
 
 
Sedan förra året har vi, i vår annorlunda familj, en tradition, nämligen lilljul hos Jonathan och hans mamma. I år var mormor och morfar också med. Efter luciakonserten i kyrkan och en extra snurr för att plocka upp en bortglömd lilljul-klapp, körde vi över östgötaslätten och ut på landet och hade en underbar dag och kväll i ett mysigt hus på landet, med en mormor och morfar, hundar, katter och marsvin. Med skinksmörgås, lussebullar, choklad och glögg. Vi bytte julklappar och jag och Jocke fick den finaste av fågelburar. Alltså, något som jag nämnt att jag tyckte var underbart och som sedan fanns där under en pyntat gran hos min mans före detta...
 
 
 
 Det är stå stort att det inte riktigt går att beskriva med ord, men jag tror att ni förstår att just det där lilla extra, just den där fågelburen, just den gesten för alltid kommer att vara ett varmt, fint minne för mig...
 
 
 
 



2 kommentarer:

  1. Så fint! Så skönt med goda relationer, även om jag kan förstå att det ibland går både upp och ner när allt ska ramla på plats. Vackert minne du fått!
    Ha en fin söndag!
    Kram
    Suz

    SvaraRadera
  2. Härligt när det påtvingade kan bli något fint och så moget av er alla med tanke också på barnen!
    Ha en bra fortsättning!
    Susanne

    SvaraRadera

Rart av dig att du tar dig tid o skriver en kommentar!
Det gör mig väldigt glad!